Lojalitet och skyldigheter gentemot arbetsgivaren

Varje forskare är en del i ett socialt sammanhang där hänsyn till och samarbete med arbetsgivare och arbetskamrater är av vikt. Grundregeln i arbetslivet är att arbetstagaren förväntas vara lojal med arbetsgivarens mål och arbetssätt så länge de inte strider mot lag och goda seder. För forskaren gör sig dock även en annan lojalitet gällande: lojaliteten mot vetenskapens normer och ideal. Några ofta nämnda grundbultar i forskarens etik, oavsett ämnesinriktning, är de som omtalas i Robert Mertons s.k. CUDOS-normer (1942), vilka bl.a. talar om universalism, oegennytta och organiserad skepticism som utmärkande drag för god forskning. Däremot är det naturligtvis en stor vinst om vetenskapliga resultat är av nytta för samhället i stort.

Whistleblowing

Som denna webbplats så tydligt visar har vetenskapen högt ställda etiska ideal. Därför händer det inte alltför sällan att forskare slår larm om att arbetsgivaren eller arbetskamraterna beter sig på ett oetiskt sätt. De kallas då visselblåsare. Som grund för rätten att slå larm ligger varje medborgares yttrandefrihet samt meddelarfrihet enligt tryckfrihetsförordningens 1 kap § 1,3: "Det skall stå var och en fritt /.../ att meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift till författare, utgivare, redaktion eller till företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter".

Office of Research Integrity har på amerikansk mark utgivit "Guidelines for Institutions and Whistleblowers". Olika professioners eller vetenskapsområdens kodexar har ofta ett avsnitt om whistle-blowing. IEEE (en organisation för ingenjörer) har t.ex. dessa "Guidelines for Engineers Dissenting on Ethical Grounds". Se vidare yrkesetiska kodexar. 

Intressekonflikter

De allra flesta regler och lagar etc. som samlats på denna webbplats gäller i första hand den offentliga forskningsverksamheten. Enligt lagen (SFS 1994:260) om offentlig anställning får en arbetstagare inte ta något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för dennes opartiskhet i arbetet eller som kan skada den egna myndighetens anseende.

När forskaren istället är delvis eller helt anställd av privata och kommersiella företag kan etiska dilemman uppstå mellan t.ex. de krav på öppenhet och samarbete som forskarsamhället normalt förespråkar och arbetsgivarens krav på lojalitet mot företagets intressen. Det är också av stor vikt att förtroendet för forskarnas verksamhet, deras objektivitet och integritet bibehålls. Den primära svenska riktlinjen som definierar god sed på detta område är "Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor" från Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. På medicinens område har Sveriges Läkarförbund formulerat "Uppdrag för läkemedelsindustrin: Etiska regler". Märk också "Överenskommelsen mellan Sveriges läkarförbund och Läkemedelsindustriföreningen, LIF". Det finns även ett dokument om "Hantering av jäv, bindningar och andra intressekonflikter när externa sakkunniga och experter anlitas", av Läkemedelsförmånsnämnden, Läkemedelsverket, SBU och Socialstyrelsen. Till detta dokument hör även en jävsdeklaration. Se slutligen den skrift om Mutor och jäv som Finansdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting givit ut.

Hur skall företagen bete sig? För multinationella företag har t.ex. OECD formulerat "Guidelines for Multinational Enterprises", vari frågor gällande bl.a. miljöhänsyn, arbetsförhållanden, öppenhet, oförvitlighet och ekonomisk utveckling behandlas.

Senast uppdaterad: 2019-12-03